Äntligen är Bigges och Rikus jaktprov registrerat på Svenska Beagleklubbens hemsida ( skrolla ner till Gävle-Dala beagleklubb) så nu är det dags att berätta om resan så som jag har fått den berättad för mej.

Torsdagkväll den 11 januari åkte Göran med Bigge och  Kari med Riku  från Åbo till Stockholm




Båtresan gick bra och hundarna reagerade inte alls på att åka båt.



Bigge fann sej till rätta under kojen, men lika bra gick det att sova i kojen



Då färjan angjort Stockholm startade ekipaget sin 250 km långa färd till Långshyttan där de skulle bo i den lokala jaktföreningens stuga.

En aning oförberedda var de på att stugan inte hade några bekvämligheter alls. Men som vana friluftsmänskor klarade de sej utmärkt andå.

På lördagmorgonen hade Riku dragit den längre stickan och var därför i tur att starta som första hund på prov.

Föret var inte lätt då det var -3 grader och nästan ingen snö men is under träden.
Riku fick ändå snabbt upp en hare som han jagade i 90 minuter ( med tappt i sammanlagt 39 minuter) och då var det klart att han tagit ett 1:a pris och blivit svensk jaktchampion!

Andra etappen hade pågått 41 minuter då Riku fick upp haren och drev den sedan i sammanlagt 63 minuter med  tappt på 30 minuter.
Det här innebar  ett 2:a pris på den andra etappen och med dessa pris och 48 egenskapspoäng fick han dessutom drevcertifikat.

Så det var en nöjd och belåten hundägare och en trött beagle Göran hade med sej tillbaka till stugan. Där badade de bastu och skålade för den framgångsrika dagen medan hundarna njöt i stugvärmen.



Söndag morgon var det Bigges tur.
Lite laddning behövde alla: Bigge, Kari; Riku



Temperaturen hade nu sjunkit lite till -5 grader men ingen ny snö och dessutom hård blåst. Isigt under träden och en massa gamla harspår.

Efter 3 timmars sök hade Bigge fortfarande inte fått upp hare och då bytte de område och fortsatte söket där.

Domarna gjorde under tiden upp eld, grillade korv och drack kaffe medan de höll koll på hundens framfart i GPS:en.



Nu tog det 2 timmar och så fick Bigge äntligen igång drevet och hann jaga i 55 minuter då provtiden på 7 timmar tog
slut och Göran kopplade honom i fullt drev.

Det blev för Bigges del ett 3:e pris och 40 egenskapspoäng.

Visst hade det varit fantastiskt om båda hundarna hade kommit hem som Svenska brukschampions ,men nu blev det inte så.

Som upplevelse blev resan till Långshyttan en minnesvärd upplevelse i varje fall.

Att man kan gå på prov i Sverige underlättas av att man där har en provperiod som sträcker sej över hela jaktsäsongen och därför är det bara att ta kontakt med någon, domare eller förening och höra sej för om möjligheterna att komma över på prov.
Svenskarna är synnerligen hjälpsamma med att ordna provtillfället och allt som ingår i det och hjälper med allt de har möjlighet till.

De svenska jaktprovsreglerna avviker i vissa fall ganska mycket från våra finska regler och speciellt uppskattar jag i de svenska reglerna att man kunde ge Bigge ett extra egenskapspoäng för att han väcker på sök.
Det känns också bra, att trots att han fick ett 3: pris pga att han inte fick ihop flera drevminuter, men då han i egenskapspoäng fick  4 för egenskaperna drevsätt, samarbete och lydnad kan utläsa att han har egenskaper för ett 1:a pris.
Det vill säga att om dessa tre egenskaper bedöms vara lägre än 4 kan hunden inte få en 1:a fast den jagat 90 minuter och har egenskapspoäng över 42