Den 1:a april tog jag Tilde med mej på matchshow till Lojo. Tanken var att vi skulle öva på att vänja oss vid situationen så att allt går väl på utställningen som jag anmält Tilde till i slutet av maj.
Till min förfäran visade det sej att Tilde var alldeles paralyserad av tillställningen. Det enda positiva var att hon snällt gick med på att domaren tittade på tänderna och undersökte hennes kropp. Men att gå i ringen, det lyckades inte.

Nu var det då dags att sätta manken till och hoppas på att vi hinner öva in sådant uppförande som behövs.

Sagt och gjort åkte vi tåg med Tilde för att ta en privatlektion i hundskolan och där fick vi råd och hjälp med olika övningar som ska få Tilde att känna sej hemma på arenan.
Nu har vi då varit på ännu en matchshow, 2 gånger gått för att se på agilitytävling och däremellan tagit oss ner till byn för att äta köttbullar på torget.

Det har blivit bättre men det är ännu otrevligt att komma till de här ställena. Efter att ha ätit en hel del godis känner hon sej nu så trygg att hon viftar på svansens  så kanske vi med god tur hinner få ordning på situationen.