Idag hann valparna vara ute en timme mellan regnskurarna. Det var första gången de tassade på grus och kanske det var därför det först var ett himla kvinkande men ganska fort tystnade de för att börja utforska grässtrån och småsten.

Sen var det  dags att bekanta sej med stora hundars mat. Lite lyckades de riva i broilerstrupen men ännu ska tänderna växa innan struparna duger till mat.

Styrkta av lite köttbullar bar det iväg igen

Inte undra på att de tröttnade en efter en

Marken var fuktig och kanske inte så bra sovunderlag för små-beaglar på deras femte veckas första dag,

så jag samlade ihop dem och där fick de sova 1/2 timme

Jag kan bara konstatera att det är de små sakerna i livet som ger en lycka